Charlotte Dahlberg

Förlovningen!!!

Publicerad 2016-02-01 18:35:00 i Glädjeämnen,

Okej, låt mig börja med ett aaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhh! Jag är förlovad. Sen i fredags. Så himla sjukt, fint och alldeles rätt!
 
Jag vet att alla har olika önskemål kring hur involverade de vill vara i val av ring och planering. Personligen kände jag att förlovningsringen ändå är en ring som jag ska ha på mig för resten av livet (förhoppningsvis). Därför kändes det viktigt för mig att det var en ring som kändes rätt. Och jag är alldeles kär i min ring! Den är i vitguld, med diamanter runt om som liksom sitter i ovala sektioner med räfflade kanter. SVÅRT att se framför sig inser jag nu när jag försöker beskriva.. Den är iaf från Michael O'Dwyer och vi köpte den på Herr och Fru Lohse i Stockholm. Kan verkligen rekomendera den butiken. När jag fick ringen så var den aningens för liten, men de tog tillbaka den utan problem och ordnade så att jag fick en ring som var en kvartsstorlek större. 
 
Jonathans ring är ifrån Cartier och vi köpte den när vi var i London i oktober. Det blev en ganska lustig situation eftersom Cajsa var med oss där så hon fick hänga på även dit. Under den timmen personifierade hon verkligen uttrycket tredje hjulet... Att det blev just en Cartierring till Jonathan känns fint. Första gången Jonathan följde med mig hem höll jag någon sorts förhör med honom där han under fyra timmar fick redogöra för alltifrån hur alla hans släktrelationer såg ut, till hans barndom och hur han tänkte sig sitt liv om tio år. Under de timmarna berättade han också att han gärna ville att hans vigsel/förlovningsring skulle vara från Cartier. Vill också passa på att poängtera att jag inte brukar förhöra nya bekantskaper men att jag var hyfsat onykter vid det här tillfället. Dessutom har jag ju faktiskt börjat plugga journalistik senare i livet...
 
Hur som helst, den 11 januari kom den slutliga versionen av min ring och efter det var dealen att det var upp till Jonathan att fria när han ville. Skulle vilja hävda att jag varit cool nog att inte tänka alls på det men det vore en lögn. Jag har snarare haft svårt att tänka på annat. Dock har det inte känts som att det varit riktigt läge förrän nu i fredags. 
 
Jag hade jobbat på Bodaskolan under dagen och Jonathan skulle ha varit i skolan. Men när jag kom hem i fredags eftermiddag så hade han stannat hemma och fixat hela dagen istället. Lägenheten var skinande ren och på bordet stod en bukett rosor "med brudslöja" som han noggrant poängterade. Vi hade redan bestämt att vi skulle ha hemmadate på kvällen. Så jag gjorde mig iordning, målade naglarna och försökte att inte hoppas alltför mycket. Stämningen var så sjukt laddad. Det var som att vi båda två gick och lurpassade på varandra. Han ansträngde sig också extra mycket, tog på sig kavaj och brydde sig till och med om att sätta i kraglattor i skjortkragen.
 
När det väl var dags att äta var jag nästan i upplösningstillstånd. Han hade dukat fint, tänt ljus och köpt skaldjur. Min favorit. Det enda jag kunde fokusera på var huruvida jag skulle våga röra kräftan på tallriken eller inte. Ifall han nu tänkte fria så ville jag ju inte ha skaldjurskladdiga händer! Han började dock äta och jag gjorde likadant. Efter ungefär halva började jag slappna av. Vi skålade i vitt vin och den stela stämningen släppte. Sedan hade vi en supermysig middag och efter det gick jag för att tvätta av händerna i badrummet. När jag kom tillbaka står han framför mig i köket. Han ser så allvarlig ut och säger "Lotta". 
Sedan går han ner på knä samtidigt som han öppnar ringasken. "Vill du gifta dig med mig?".
 
Jag har aldrig någonsin känt mig så säker på något i hela mitt liv som just då. Efter mitt "Ja, det finns ingenting jag hellre vill" hade jag ett sånt vansinnigt adrenalinpåslag. Vi kramades, skrattade och grät om vart annat. Ringde våra familjer som blev så glada och rörda. Sedan skålade vi i champagne som legat gömd i kylskåpet. 
 
Sedan har vi blivit så fint uppvaktade i helgen. I lördags var vi hemma hos min familj, blev bjudna på middag, bubbel och blommor. I söndags kom Jonathans föräldrar hit och gratulerade med blommor, tårta och present. Så fint med alla som hör av sig och är genuint glada. Och så rörande att få ringa farmor och berätta i lördags. Hon upprepade flera gånger att jag skulle "Gratulera Jonathan till ett utmärkt val". 
 
Jag är så lycklig över att få dela mitt liv med en så fantastisk person som Jonathan. Att få vara förlovad med honom är stort!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Charlotte

Journaliststudent i Göteborg, bosatt i Borås. Blir glad av träning, skaldjur och en långfika på stan.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela